Drottningholm Svéd Királyi Palota és Kert

Drottningholms slott

Drottningholms slottspark vid sjösidan. Foto: Kungl. Hovstaterna/Alexis Daflos.

Slottet

Drottningholms slott har genom tiderna förändrats och kungligheterna som bott här har satt sin prägel på slottets inredning efter växlande stil- och modeströmningar. Hedvig Eleonora, Lovisa Ulrika och Gustav III har givit starka bidrag till inredningen av representationsvåningen. Hedvig Eleonoras paradsängkammare (bilden ovan) var hjärtat i representationsvåningen på 1600-talet och skapades av landets främsta konstnärer och hantverkare. Här finns också en rad rum som inreddes för Gustav III under 1700-talet, bland annat Kinesiska salongen med inslag av dåtidens populära inredningstrend - kineserier.

Drottningholms slottspark

Redan under Johan III:s tid fanns det en slottsträdgård vid slottet. Den fungerade främst som nyttoträdgård och låg ungefär där parkeringen öster om teatern ligger i dag.

Barockträdgården

Den äldsta trädgården tillkom i slutet av 1600-talet på drottning Hedvig Eleonoras initiativ, under ledning av slottsarkitekterna Tessin, far och son. Denna del kallas för barockträdgården och ligger i direkt anslutning till slottet, omgärdad av fyrradiga lindalléer. Inspiration och idéer fick arkitekterna från nyanlagda slottsträdgårdar i Frankrike där idealet var strikt, tuktat och symmetriskt.

Barockträdgården förföll under 1800-talet men restaurerades på 1950–60-talen på initiativ av Gustaf VI Adolf. Närmast slottet ligger broderiparterren, vilken ursprungligen hade ett invecklat broderimönster av buxbomshäckar och färgat grus. Bronsskulpturerna i parken är nygjutna kopior efter original av de Vries som visas i det närliggande museet. Skulpturerna kom till Sverige som krigsbyten från Prag 1648 och Fredriksborg i Danmark 1659. Efter en muravsats följer Vattenparterren med tio vattenstrålar och buxbomsomgärdade gräsmattor.

Tessinska kaskaderna

En kaskadanläggning bestående av sju vattenkaskader på var sida om mittgången bildar parterrernas fond - en fri tolkning av de ursprungliga Tessinska kaskaderna, vilka revs i början av 1800-talet. Idag är den ersatt av en stor gräsmatta med ytterkanter av buxbom samt band av krossat tegel och svart hyperit.

Krigsbyte

Centralt placerad står Herkulesfontänen, med bronsfigurer av skulptören Adriaen de Vries. Bortom kaskaderna följer fyra boskéer och fontänen Kronan. Boskéerna fick sin nuvarande utformning under 1700-talet.

Häckar som väggar och kulisser

I den sydvästra boskén finns en lövteater uppbyggd med häckar som väggar och kulisser. Mellan boskéerna och Munckens kulle i fonden av barockträdgården finns de i dag högväxta resterna av stjärnboskén, som på sin tid bestod av tuktade häckar. Parterren på slottets sjösida är en rekonstruktion av en anläggning från 1723.

Vid mitten av 1700-talet anlades trädgården runt Kina slott. Man började vid denna tid överge det strikta trädgårdsidealet för en mer naturlig park.

En mer "vild" park

Drottning Lovisa Ulrika tog intryck av de nya idéerna och lät Kina elotts arkitekt, Carl Fredrik Adelcrantz, plantera kastanjealléerna runt Kina som siktgator ut i landskapet.

Boskéerna öster om Kina slott planerades som bersåer för otvungen samvaro ute i det fria. Inuti boskéerna byggdes stora burar, voljärer, för bland annat exotiska fåglar. En av dessa finns kvar men i starkt förändrat skick.

Bortom boskéerna anlades ett menageri. Kvar i dag finns endast en damm. Bakom slottet tar en svensk blandskog vid och ger en "vild" och naturromantisk inramning av Kinaanläggningen.

England inspirerar

När Gustav III övertog Drottningholm 1777 önskade han ge uttryck för det nya parkidealet från England, den naturliga landskapsparken. Fredrik Magnus Piper, som studerat på plats i England, fick 1780 i uppdrag att skapa en sådan anläggning norr om barockträdgården.

Den består av två dammar med kanaler, öar och vackra broar, stora gräsmattor samt träd i alléer och dungar. Runt hela parken slingrar sig promenadvägar. Genom engelska parken och delvis genom barockträdgården sträcker sig siktgator, "vistor", som ger utblickar och vackra vyer.

Byggnader och skulpturer

Av alla de stämningsskapande byggnader som planerades i den engelska parken kom endast ett fåtal att fullbordas, till exempel Götiska tornet i riddarromantisk stil.

På ett flertal platser i parken står kopior av antika marmorstatyer ursprungligen inköpta av Gustav III under hans Italienresa 1783–84. Dessa var tänkta att utgöra vackra överraskningar i grönskan eller slutpunkten i långa perspektiv.

Kanalsystem

Söder om barockträdgården och ner mot Mälaren ligger Kungsängen och ett mindre kanalsystem, vilket fick sin utformning på 1800-talet. Oskar II och hans familj lät den 30 oktober 1881 plantera var sitt ekträd här, Gustaf VI Adolf fullföljde traditionen 1973 och Carl XVI Gustaf 1996.

www.royalcourt.se